Artikkelen er på svensk, men det håper vi våre lesere klarer å leve med..;-)
Ismete efter gös är något som blivit mer och mer populärt de senaste åren.
Själv är jag ganska ny på det här men har har fått mersmak för det här fisket efter de passen jag varit ute.
Jag har fiskat en hel del gädda på ismete genom åren men fick i brist på bra gäddvatten upp ett sug för att testa på gösfiske från isen.
Fiskade mina jungfrupass med Jörgen Larsson vilket varit till enorm fördel som nybörjare på denna metod. Jörgen har som vanligt stenkoll på hur, när och var man ska bedriva sitt fiske för att uppnå bästa resultat.
Fisket är ganska likt hur man bedriver ismete efter gädda. Mest markanta skillnaderna är att man oftast använder mindre betesfisk, fiskar något djupare samt i många fall använder tafsmaterial av FC istället för stålwire.
Vi har fiskat med 6 spön vardera på passen vi varit ute. Ganska lagom antal spön att hålla reda på. Man täcker en stor yta med vatten samtidigt som man inte behöver ha allt för långt mellan spöna för att hinna kroka fisken innan dom svalt betet.
V-formationer i 2 led rakt ut från lägerplatsen på djup alltifrån 4 m ut mot 8-10 m.
Dagar då gösarna var riktigt sega visade det sig att bottennära fiske var det som funkade bäst.
Dagar eller huggperioder när gösarna är mer aktiva är dem högre upp, därav skall man alltid ha ett par spön mitt i pelagen men även ännu högre än så.
Även om jag inte själv fått någon riktigt högt så har jag hört om gösar som huggit precis under iskanten. Felet man ofta gör är helt enkelt att man fiskar för djupt med för många spön.
En annan sak man ska tänka på är att mäska iallafall hälften av sina hål. Använd några begagnade betesfiskar, mosa ihop dem och släng ner i hålen.
Vi hade speciellt ett pass då det här med mäskning avgjorde hela dagen.
Jag körde med något större betesfiskar och ganska lite mäskning. Jörgen hade något mindre beten och mäskade ganska mkt i sina hål. Fångsterna när dagen var slut visade sitt tydliga resultat. Ett 10-tal gösar landade till Jörgen medan jag om jag kommer ihåg rätt bara fick 1 enda gös samt ett par gäddor.
Använd minst 200 mm borr när ni är ute. En gös kan blir stor, riktigt stor! Att drilla en fisk och få problem vid landningen pga för litet hål är inget man vill uppleva…
Vipporna som används är en hemmagjord modell av Polycarbonat.
Väldigt bra material att arbeta med då man kan reglera styvheten på vippan beroende på längd och grovlek på materialet.
Som markör används vanliga pingisbollar, vill man att de ska synas ännu bättre i olika förhållande kan man använda en större modell, eller dubbla bollar. En röd/rosa och en svart tex.
Är det en sjö som domineras av gösar så används Fluorcarbon-tafsar på en grovlek runt 0.45.
Har ni mkt gädda i vattnet så rekommenderas starkt att man använder ståltafs istället, inget roligt om en massa gäddor får simma omkring med tackel i käften.
Tafsarna är ca 50 cm långa med 2-krokstackel av storlek 6-8. Används mindre betesfiskar kan man använda enkrokstackel som fästes i ryggen på betesfisken.
Ovanför tafsen blyar man betesfisken, ofta med bly på ca 8-10g.
Lyspärlor, propellrar och andra «tingeltangel» kan vissa dagar vara avgörande för att få gösen att hugga. Prova lite olika varianter av tafsar för att se vad som passar bäst för dagen…
Jörgen har då och då kört med ett så kallat dämpartackel på tafsen. Med hjälp av flötesstopp som man kan flytta på tafsen kan man ändra sin blyvikt upp och ner för att dämpa rörelserna på betesfisken. (Om man nu kör med levande bete)
Vid det här fisket använder jag mig av samma rullar som till trollingen, rullarna är fyllda med nylonlina på 0,45. Flätlina blir inte bra då den tar mer vatten och fryser på spolen.
Linräknare är en stor fördel vid ismete, både för att ha exakt koll på vilka djup man fiskar men även för att se hur mkt lina som löpt iväg när man väl kommer fram till hålet. Något man trodde var ett blindfäll kan visa sig vara en fisk som tagit betet för att sen spotta, detta ser man lätt om linräknaren löpt ut några meter.
Ett vindskydd liknande det på bilden är guld värt vid ismete! Att slå upp sitt läger och ha vinden i ryggen gör att man orkar med många långa timmar på sjön…
Snart är det istid igen, ut och testa detta fisket och ge det en chans. Trevligt kompisfiske som kan vara riktigt spännande och med lite tur ge riktigt stora, feta gösar…
Text: Anders Mortier
Foto: Anders Mortier, Jörgen Larsson
http://pikewallis.blogspot.no/