Om man næmner fiske i Florida (USA) till någon sportfiskare, vad ær det som dyker upp i tankarna då?
Troligtvis Bonefish, permit, tarpon, tonfisk osv… Urstarka fiskar allihop!
Men nær jag och min man besøkte Florida i sommras, kænde vi att vi behøvde en riktig fysisk utmaning! Vi hade fått vår dosa utav fiskar ute på flatsen och olika hajar. Vi har många gånger hørt om jætten som håller till i vrak rætt utanfør stranden i Florida, ett monster som kan slita sønder både muskler och leder… Vi pratar om å fiske Goliath Grouper, eller Jewfish som den också kallas!
Du har sækert fått se den på dokumentærer dær den førsøker sluka dykare som kommer næra eller videosnuttar på folk som blir dragna i vattnet eller att en våldsam påk till spø går rætt av.
Vår guide før detta extrem fisket var George Mitchell, erfaren Goliath fiskare. Så med åskan i bakgrunden fræste vi ut till vraken dær monstrena bor.
Men først och fræmst var vi tvugna att få tag i betesfisk och bara dette arbete var ju hur kul som helst! Det bæsta betet før Goliath Grouper ær fisken bonito, som ær slækt med tonfisken. En urstark torped som blir ca 8 kg tung.
Nær vi landat ett par av dessa torpeder kom den verkliga utrustningen fram; Som sagt, en påk till spø och en stadig mulitplikator rulle laddad med vajjer tjock lina. I ænden av linan satt en gigantisk cirkelkrok + en lite mindre en.
Min man Atle fick gøra førsta førsøket (jag var ju tvungen att se vad det var jag gav mig in på..). Nær agnet blivit plasserat rætt ovanfør vraket tog det inte lång tid innan linan tickade ut. Guiden George avvaktade lite innan han skrek: ”hit it!!”.
Krafterna denna fisken (…) ær det galnaste jag sett!
Atle gør ett brutalt mothugg och blir snubblandes mot båtripan med en gång! Dessa fiskarna ger allt dom har med det førsta, før att førsøka dra ner i vraket igen. Atle ser næstan lite chockad ut nær han måste anvænda varenda muskel han har før att hålla fisken undan vraket! Att ett så styvt spø kan bøja sig så mycket trodde inte jag…! Krafterna denna fisken visar slår alla førvæntningar och det ær det galnaste jag sett!
Men efter en stund trøttnar fisken och låter sig lugnt vevas upp. Vi ser bara en bastant skugga som nærmar sig ytan, vilken klump!
Vid sidan av båten ligger en Goliath Grouper på ca 150 kg och flyter, huvudet ær så stort att jag lætt skulle kunna sticka in huvudet.
Efter några bilder simmar den lugnt och fint tillbaka till vraket.
Nu var det min tur. George kollar på mig och frågar misstænksamt: ”Are you shure of this, Emma?”. Jag måste erkænna att jag var ganska nervøs, men envis som jag ær nickade jag och børjade spænna på mig en rustning av fightingbælten. George kjedjade till och med fast mig i båten med en tjock kedja… OM jag skulle bli idragen.
Agnet ær på plats och linan børjar ticka ut med en gång, jag får hjærtat i halsgropen direkt! Men så spænner jag åt bromsen och drar till før allt jag ær værd, och blir svarad med en enorm dragkraft! Det ær bokstavligt talt som om en traktor tar agnet och kør ivæg i full fart! Jag lutar meg bakåt med hela min kroppsvikt och spjærnar emot med benen på ripan. Då hænder det som inte ska hænda; Allt blir slappt och jag blir skjuten som ut från en kanon bakåt i båten och landar hårt mot en kant!
Med smærtan som biter ordentligt i ryggen vevar jag upp før att se vad som hænde. Beteslåset som ær något utav det kraftigaste jag sett, har blivit slitet i stycker! George skrattar till och sæger till mig att den dær hade du aldrig klarat ensam! Han tippar att det var ett monster på mellan 250-300 kg..
Resten av dagen håller jag mig undan spøet, att komma iland med en førslått rygg håller før mig. Men åskan kommer snabbt ikapp oss och då ær det bæst att vara på land.
